SAREK 24/4 - 6/5 2011!!!

Nu var det dags! Projektet som jag och Jenny har planerat från och till under de senaste månaderna är igång.

Det blev lite lustigt med planeringen då vi ungefär två veckor innan avfärd fick göra om hela färdplanen för alla grupper på grund av nya besked om renarnas vallfärd. 17000 renar skulle gå på samma område som oss…

Sarek är en av Sveriges 29 Nationalparker och ligger i östra Jokkmokkfjällen.

 

Eftersom vi var 16 stycken med på denna tur, finns det 16 olika upplevelser, här får ni höra lite av mina upplevelser!

Efter 100mil norrut och en natt i Jokkmokk började vår tur på måndagen 25/4 och vi skulle ta oss ungefär 400 höjdmeter upp och en sträcka på 12km. Så det var en tuff start, med någon enstaka bar fläck på marken. Men klarar man den så är man välkommen in i Sarek och njuta av dess landskap.

Som tur var hade vi väldigt fint den dagen och alla var inspirerade att komma in i nationalparken.

Det var så varm och soligt, så det slutade med att några nästan gick nakna.

Tisdagen var det lite mer moln och vind, 4-7m/s.

Denna dag var början på gruppernas egna turer. Klassen var indelad i 3 grupper om 4,4 och 5 pers/grupp. Vår grupp bestod av Jenny Råghall, Martin Karlsson, Oskar Brodin och jag.

Vi kom fram till vårat mål, som var i anslutning till Basstavágge, som är en dal med branta, höga berg på båda sidorna. Ett ställe man egentligen inte går genom, förutom kring den tiden vi var där och vid bra förhållanden. Annars är det stor lavinrisk där.

Onsdagen vaknade vi nyfiket på hur vädret skulle bli. Vi hade ringt fjällvädret men vi kom ganska snart fram till att det inte hjälpte så mycket då det inte stämde så bra, kan bero på att vädret förändras väldigt snabbt, det är väldigt lokalt väder bland dessa höga fjäll.

Vi beslutade oss för att gå igenom Basstavágge då det kändes ganska lugnt där vi var(lite vid sidan av ingången till dalen).

Jag kände direkt när jag satte på mig pjäxorna att det inte kändes bra, jag hade jätteont i en knöl jag har på vänsterfoten. Det hade blivit en tryckskada på knölen så jag funderade på hur jag skulle göra...

Det slutade med att jag tog två voltaren och band fast min bivacksko på skidan och gick. Lite ostabilare, men mindre ont.

Det finns tusen saker att säga om denna dag, men jag sammanfattar det med medelvind på 15m/s och byar på 25m/s, 350 höjdmeters stigning på 13km. Det blev en dag att minnas!

Väl framme lagade jag och Jenny god mat som vi sett fram emot:) Pulvermos, trattkantareller(egenplockade), bönor, bea och kryddor. Mums!

Torsdagen blev en vilodag för min och och Oskars fötter. Musik, godis, bok och fin utsikt! Jenny och Martin gick på två korta toppturer i närheten.

Pizza!!!

Efter lite omstrukturering av ena gruppens färdplan(då de ville ha samma basecamp hela turen) mötte vi upp Karin(vår lärare) och hennes pojkvän Mattias vid närheten av vårt nya läger, de skiftade grupper under turen. Där skulle vi sova tre nätter och göra toppturer om vädret tillät.

Som kommunikation mellan grupperna hade vi tre stycken satellittelefoner. En äger skolan, men de andra två fick vi låna från äventyrarna Ola Skinnarmo och Barbro "Babs" Lindman. Det fungerade jättebra, då vi hade vår förutbestämda telefontid 20:00 varje dag för att se hur det gick och hur alla mådde.

Lördagen vaknade vi med helt vindstilla och blå himmel, verkade bli en lovande dag!

Vi siktade mot Svarta Toppen, som är på 1900höjd med målet att komma på lite höjd och se ut över fjället, öven om vi inte skulle nå hela vägen upp...

Vi gick på och det blev bara varmare och varmare, klockan 12:30 satt vi i bara underställ och åt lunch. Då hade vi bara 300 höjdmeter kvar till toppen.

Vi nådde toppen 15:30 då det fortfarande var riktigt varmt och soligt. Men när vi stod där kom det in dimma som täckte hela dalen på ena sidan, över glaciären. Men det blev en bra åkning ner och dagen blev fulländad då vi såg ett par hundra renar gå på rad nedanför oss.

En mycket givande och rolig Valborg, som firades med en majbrasa på kvällen, som bestod lite av vårat skräp(bara papper)!

Söndag - vilodag för mig och Mattias, båda hade ont i fötterna. De andra gick på topptur. Det blev en härlig dag i solgrop och en bra topptur för de andra!

Måndagen knöt vi ihop två grupper och begav oss mot den grupp som hade samma basecamp hela turen för att tillbringa de sista dygnen på samma ställe. Under kvällen hade vi övning i Self-arrest(hur man stoppar sig själv om man halkar ner för en brant) och övade räddningssystem och lite knopar.

Under Tisdagen splittrades klassen och gjorde olika turer, Jag, Jenny och Erik tog oss upp på toppen Vuojhestjåhkkå på också den 1900höjdmeter. Det blev en helt fantastisk topptur, vi trodde ett tag att det skulle molna på rejält och bli dålig sikt, men vi hade hela tiden en lite blå fläck över oss som vi trodde på. Vi hade dessutom ett mål, att ta ner den norska flaggan som vi hade hört satt uppe där. Men det gjorde den inte som tur var. Solen sken över oss de sista hundra metrarna upp till toppen och det blev en helt fantastisk utsikt!

På toppen av Vuojhestjåhkkå

Onsdagen började vår färd tillbaka mot vår första lägerplats för att på torsdagen ta oss ner mot våra bussar. På vägen ner mötte vi en hel del lämlar, de var ganska roliga, för de sprang över allt, skrev och trodde de kunde skrämma oss, vilket de säkert tror de lyckades med, för många gånger gick vi ju därifrån. Undrar vilken världsbild de får...

Tillbakavägen var lite vemodig, jag vände mig om många gånger och såg på de höga fjällen. Då tänkte jag hela tiden "på återseende"(snart hoppas jag) för där finns det mycket fint att utforska!

 

//Pontus Frank

Gästarrangemanget i jämtlandsfjällen!

 

Sugen på att komma ut i jämtlandsfjällen, gå på tur, gå på topptur, dra pulka, känna på både sol, vind, reg och snö? Sugen på att laga din mat ute eller vakna på morgonen i tältet och känna att du bara måste gå på toa, men ute blåser det 10s/m och piskande snö?

Då skulle du ha varit med på Fjällvidder 2011!

Detta och mycket mer fick våra sju deltagare känna på under de 6 dagar med oss!

Allt började torsdagen den 14/4 och höll på till tisdag den 19/4.

Torsdagen började lugnt med en presentation av varandra och därefter fick de kursen Lavin 0. Sedan var det läggdags inomhus första natten.

Nu börjar äventyret! De är redo för en vecka på fjället med allt vad detta innebär:)

 

Ganska snart märkte vi vilket kanongäng vi hade med oss! De var i tid på morgonen, bra packade pulkor och de visade sin styrka redan i början då vi tog ca. 120höjdmeter den första kilometern. Sedan flackade det ut lite innan nästa stigning kom. Sammanlagt gick vi 12km denna dag och tog 720 höjdmeter.

Alltså från storulvån till Blåhammaren.

Vi fick dock ett tydligt tecken på att vi höll ett för högt tempo i början. En av deltagarna fick ett liknande astmaanfall och fick svårt att andas. Högt tempo i början+ kyla+ nya intryck tillsammans skapade förmodligen detta. Så vi tog lärdom av detta och höll ner tempot och höll bättre koll på gruppen.
Resten av turen gick som på räls.
Vi hade riktigt skönt väder med hög värme och sol som trängde fram då och då. Vi passade självklart på att njute lite extra av detta vid pauserna och förlängde dessa lite.
Plötsligt hör man en av ledarna, Nicco, göra en busvissling och alla kollar uppmärksammat på honom. Han säger då "-Skulle bara se om det eka." Hmm... Nicco, det är kalfjäll och massa snö...

Lördagen hade vi hårdare vind allt mellan 7-17 under dagen med allt ifrån regn till snö. Vi tog oss från Blåhammaren till Sylarna, 19km.
Det gick bra denna dag, trots tråkigt väder. Kanske för att de såg fram emot att få sova inne denna natt... Nää, så var det inte. De verkade gilla friluftslivet, oavsett vad vädret har att erbjuda!
De fick varm saft vid ankomst, och kunde gå in och torka upp sina kläder.
Vi ledare fick sova ute såklart.

Söndagen var tänkt till bivackbygge eller topptur, men det blev inget av dem då det inte var så roligt väder eller snö att bygga bivack i. Och en topptur hade heller inte gett så mycket då vädret inte visade sin bästa sida. Så det blev en dag då vi mest var inne på sylarna och pratade om tält, kök, färdmat(de hade massor av bra tips) och så spelade vi lite TP efter lunch.
En lugn och skön dag.

Måndagen bjöd på lite blåst, typ upp mot 10m/s i vindbyarna, dessutom lite nederbörd. Men blåsten avtog efter hand under dagen och det blev bara varmare och varmare ju längre in på dagen vi kom.
Vi gick från sylarna till Tjallingen, egentligen skulle vi gå till Gåsen, men vi mötte styrkan av storforsen som stoppade vår väg. Det gick en bro över vid sommarleden, men det var en väldigt brant backe med massa snö på som gjorde att vi inte ville gå upp där med pulkorna. Istället satte vi oss i solen, som sken precis som den ska göra en vårdag, och njöt av den i typ en halvtimma innan vi tog de sista 5km till Tjallingen.
Jag måste ge Nicco en eloge för hans improviserade lagning på sin skackel som gick sönder när han vurpade och föll pladask ner i snön! Han bytte ut innerdelen av skackel mot en spade. Imponerande idé:)
Se bilden längre ner!

Men detta innebar att vi tog igen 5km som vi skulle gått under tisdagen. Så sista dagens etapp blev ca. 8-9km i platt teräng tillbaka till Storulvåns fjällstation.
Där gjorde vi två av de aktiviteter som vi tänkt göra under turen, nämligen Transcieversök(man söker efter de som fallit med i en lavin) och en liten kluring: Att göra popcorn av endast ett stearinljus, några tändstickor med asken såklart, en piprensare och några popcorn. Hur gör man då för att snabbast få poppade popcorn???

Det var en bra tur där vi mötte lagom med svårigheter och lagom med njutning, lagom är bäst!!! Gästerna verkade nöjda och det är ändå det viktigaste med en kommersiell tur.

Snart bär det åt mot SAREK och nya äventyr! Söndagen den 24 april, nu på söndag åker vi! Och kommer tillbaka den 6 maj. Nu håller vi tummarna för bra snö och väder!

Vart top snön vägen? Ute på topptur dagen innan gästerna kom!

Fjällvidder!

 

Ser ni något konstigt med denna bild?

Snöskulptering, vissa blev riktigt bra! Andra bara bra:)

JIIHAA!!

Vi Kitade typ en kilometer med vindsäckarna, riktigt kul!

Niccos vurpa!

Niccos fina lagning!

Glad Påsk!!!

//Pontus Frank

Lavinutbilding

Denna veckan är vi i åre och har lavinutbildning steg 1, lavinräddning och toppturer.

"Ju mer ni lär er om laviner, desto mindre kan ni" är ungefär det som är inledningen på lavinkurserna.

Jag har börjat förstå lite av vad de menar med det. Lavinfrågan är ett väldigt stor ämne som man inte riktigt lär sig på en vecka, kanske inte ens en säsong, kanske aldrig fullt ut???

Men det vi kan lära oss är hur vi kan försök undvika laviner på bästa möjliga sätt och vad det är som händer. "Försöka" säger jag för att man aldrig kan vara helt 100% säker att lavinen inte går om man rör sig i sån terräng.

Man pratar om tre faktorer som avgör om lavinen ska gå eller inte, nämligen Terräning, Snötäcket och människan. Vädret är en stor faktor som ingår i "Snötecket".

Utan någon av dessa tre finns det ingen risk eller fara för laviner.

Jag går inte in djupare på detta men verkar det intressant och ni rör er i lavinterräng, rekommenderar jag verkligen att ni går någon/några lavinkurser.

"Ju mer ni lär er om laviner, desto mindre kan ni" innebär inte att ju fler kurser ni går destor sämre blir ni, utan tvärt om, ju mer ni vet desto större chans har ni att undvika laviner.

Vi lär oss under denna veckan om vad det är som utlöser laviner? varför? hur? hur undvika? och om det händer, hur rädda?

Vi får se, lyssna, känna, smaka och analysera oss fram till om det är någon lavinfara eller inte.

Vi har Mårten Johansson som instruktör som är en av sveriges främsta inom lavinfrågor. Jag måste få säga att han är riktigt bra, han har överträffat de förväntningar jag hade inför veckan. Han är en bra instruktör(ser alla, lyssnar, pedagogisk, kunnig, ödmjuk, öppen m.m. det är många detaljer jag tycker han gör bra, alltifrån hur han pratar och hanterar gruppen i stort till individnivå).

Det ända minus denna veckan får än så länge är att vi bor nästan hela klassen i en trång stuga. Det blir lite påfrestande, men vi fick måndag-torsdag för 200kr/person, så priset var riktigt bra. Bra för oss studenter:)

Jag vill ännu en gång rekommendera sugna offpiståkare att ta chansen och gå en lavinkurs! Det är värt det.

Kämpa på!

/Pontus